Vi ses nästa vecka!

Jag hade svårt att sova i natt. Det är sällan det händer mig. Jag somnade redan vid nio men vaknade vid två och kunde knappt somna om. Jag läste fram till fem och sen vid sju skulle jag upp. 

Jag skickade iväg ett mail till Jean på rekryteringsfirman innan jag gick från lägenheten. Jag ville bara se till att han inte råkade glömma mig. Han har fortfarande som uppgift att fixa jobb till mig :)

Så tog jag tunnelbanan och fick njuta av några väl bearbetade snorloskor som skulle frigöras på väg till jobbet. Jag måste lära mig att alltid ta med min iPod när jag åker ensam.

Väl framme på kontoret kl 9.00 råkar jag vara nästförst och jag får vänta på tjejen som jobbar med det administrativa. Hon dyker upp ganska snart. Vi slår oss ner i fikarummet och hon räcker över en plastficka med två papper och säger att jag ska på den medicinska undersökningen imorgon och att det tar fem dagar att få fram svaret, dvs 10 februari. Sen säger "så vi ses nästa vecka!" och hade ju anat att det skulle kunna ske men jag trodde inte att jag inte ens skulle få vara på kontoret innan alla dokument var klara. Introveckan trodde jag nog att man kunde påbörja. Men nix pix kakmix, här ska väntas ytterligare en vecka. 

Lite snopen står jag alltså på gatan redan 9.30. Jag börjar promenera söder ut och känner att jag behöver lite luft och motion i terapisyfte. Men efter bara 10 minuter börjar det regna och jag tar taxi hem. 

Jaha.... vad gör jag nu då? Ska försöka komma iväg på en kinesiska lektion ganska snart och kanske nån till redan denna vecka. Kanske ska åka till Nanjing eller nån annan stad i närheten och kolla in den nu när jag har tid över. Nej just det... jag har inget visa-kort = inga pengar tillgängliga. Det kan hända att det dyker upp om några dagar så jag får ge mig till tåls. Det verkar vara min nya grej, att vara tålmodig....