ECS 2009

Maggie

Har ar Maggie och jag i modellfabriken och pimpar var modell av Art City som sedan kom att bestallarens val. Bra jobbat Maggie! Jag kan inte ta pa mig aran allt for mycket. Maggie ar absolut den som jobbat hardast efter att hon blev involverad i projektet.

1.

Sitter och stadar mitt skrivbord. Trodde aldrig denna dag skulle komma. Jag har till och med varit lite distra pa sista tiden. Det ar inte bra att vara pa ett jobb man inte kanner sig bekvam med.

Har hittat en rolig anteckning fran ett mote som jag inte vet om jag skrivit har tidigare. Det star sa har:

Telefonsamtal: 12

Ljudlos ringsignal: 1

Snorharklingar: 4

Rap: 1

Sorpel: 4

Ciggaretter: 8

 

Det var ett mote med fa ciggaretter. Men desto fler mobilsamtal.

 

Jag har fatt nagra presenter idag. Vad sags om ett pussel som ar gjort i Danmark :) eller sma miniskor som betyder lycka och framgang. Eller te som smakar akvarievatten :)

Mina kollegor har fatt lite mat fran IKEA och tjejerna en scarf var. Maggie fick forstass lite annat ocksa.

Idag blir det aven lunch med mina narmsta kollegor och sen ska jag sitta av de sista timmarna innan det blir dags att forsoka fa ut sista lonen. Hoppas de inte brakar om den.

Basta presenten idag ar nog att Maggie bestamt sig for att jag ska slippa massa uppgifter. Hon sa bara att hon skulle saga till mig nar jag behovdes och sa avslutade hon med ett leende. Maggie ar sa himla bra! Maggie skulle ha en stor hog med miniskor.

 

7 timmar och 15 minuter kvar.

2.1.

Nu ar det bara 12 arbetstimmar kvar. Jag sitter har med min sektion och trixar. Kommer garanterat hinna klart om datorn bestammer sig att inte crasha, vilket den gor titt som tatt.

Idag har receptionisten, Piggy och en tjej till vandrat omkring och klippt naglarna sa det flyger nagelbitar. En kille har sorplat i sin 2 yoghurtar. Det ar sanna saker som jag inte kommer sakna.

Jag kommer daremot sakna filosofiska Jia som garna kommer och berattar om sina drommar och tankar, blyga Wen som egentligen ar bast pa engelska har, men bara i skrift, gulliga Lue som alltid vill halla armkrok, min superkollega Maggie som ar en dundertjej pa alla satt och vis, Mr Lu som ar en riktigt bra avdelningschef, Gonggong som alltid ser sa glad ut och vinkar lite forsynt nar han ser mig, Wanka som har pluggat i Frankrike och som anammat en ganska fransk stil, Ray som skuttar fram och har en jattesot rost och bara sager att hon vill prata med mig men inte kan tillrackligt bra engelska, Mr Wu som ritar i CAD snabbare an jag tanker och langa Liubo som fixar badmintonkvallarna och ar mystisk pa alla satt. 

Mina kollegor ar helt fantastiska och jag hoppas att de kommer och besoker Europa nagon dag och att jag kan hjalpa dem sa som de hjalpt mig.

 

3. 2. 1.

Nedrakningen har borjat. Jag har nu avverkat mandagen och i skrivande stund ar det bara 17 arbetstimmar kvar. Jag har ett papper med sma rutor som jag kryssar varje timme. haha... san ar jag :)

Pa onsdag blir inte bara min sista dag pa ECS utan dessutom den dag da min alskade och saknade vanner Sofie och Sofia kommer pa besok. Langtar!

 

Till pa onsdag ska hela presentationen av Art City ga i tryck. Klienten har nu valt mitt koncept och det ar det som ska sammanstallas. Kanns som en perfekt avslutning! Min narmsta kollega Maggie har redan tagit over projektet och jag gor det hon vill ha. Det ar inte mycket att snacka om nar det galler presentationer. Projektet ska beskrivas for kinesiska investerare och jag har fortfarande ingen forstaelse for varfor vissa saker ska var med eller hur man ens satter ihop de sidorna. Det ar pilar, siffror och pastaenden som jag inte ser realism i alls. T.ex "London ar Europas viktigaste konstcentrum". Hmmmm... Berlin? Paris? Rom? Barcelona? "Ingen akte till Bilbao innan de byggde konstmuseet. Nu har vi chansen att skapa en byggnad som lockar folk fran hela varlden." Jag tror inte att turismen kan oka sa mycket mer i denna stad. Inte for en konsthall i alla fall.

Jag kan helt enkelt inte hitta pa sanna saker och forser nu Maggie det hon tycker att jag kan gora sa som sektioner, planer och vyer.

 

Nu ar det 16 timmar och 55 minuter kvar :)

Zhoushan

I helgen var jag iväg på en liten parresa till min kinesiska kollegas hemstad. Det var John, hans fru Jen, Jackie, hennes pojkvän Don (eller BF som det kallas här. BF för BoyFriend) och jag med min BF, Mark.

Vi åkte tidigt i lördags morse. Först buss i 1,5 timme och sedan båt lika länge. Så var vi framme vid ögruppen Zhoushan. Zhoushan är känd för sin delikata mat bestående av fisk och skaldjur, bara. När vi kom fram checkade vi in på ett hotel vid strandpromenaden och tog taxin till stranden. Underbar kinesisk strand. Inträde 60 rmb. Sen går man på en stenbelagd gång genom en arrangerad park till strandområdet. Där finns ett hus för WC, ett för dusch och ombyte och ett hus för mat. Stranden är indelad i olika zoner. I ena änden kan man åka sandloppa (en sån där jeepaktig bil) i mitten finns olika inrutade badområden med ett badvaktstorn där tre killar sitter och blåser i visselpipor helt spontant. Man hyr tält, partytält eller bara plastmöbler. Alla på stranden är jätteglada. Kineser kan vara otroligt glada när de är ute med familjen på sin fritid. Alla leker och går ut i vattnet. Men de går bara så långt de bottnar för få kineser kan simma. Det var ganska höga vågor och alla skrek av förtjusning när vågorna slog över vid land.

På stranden satt folk och spelade kort, fixade mat eller grävde ner varandra i sanden. Alla gjorde det. Stora som små. Alla gjorde dessutom samma saker. Vilket är så fascinerande att beskåda.

Vi hade med picnic och hyrde tre plaststolar, en till var dam i sällskapet. Vi badade lite och satt sedan och pratade. Det var ingen sol och tur var väl det. Kineser vill inte bli bruna.

På kvällen åt vi middag. Massor av fisk och skaldjur. Vissa var lite suspekta, t.ex. monster räkan som såg ut som något som skulle kunna döda mig. Har även ätit typ havssniglar. Tyvärr var inte maten lika delikat som ryktet sa. Men det handlar nog mer om tillagningssättet än råvarorna.

Efter att ha sovit på den hårdaste säng jag någonsin träffat på (heltäckningsmattan var mjukare) avnjöt vi en kinesisk frukost, dvs friterat rismjöl, kött, grönsaker och andra odefinierbara saker. Sen tog vi taxin till en park med en gigantisk buddistisk målning på bergsväggen. De flesta var super impade. Men med tanke att den bara funnit där mindre än tio år tror jag att projektorn gjort en insats. Vi vandrade runt lite bland klipporna och ålade mellan riktigt trånga klippor. Vissa såg lite suspekta ut och man var liksom tvungen att ta en bild då folk kom ut krypande.

Det var en underbar helg. Vi är hur glada som helst att vi blev med bjudna av min kollega. Kul att se ställen som ligger utanför expat-Kina och backpacker rutterna.

Tack för omtanken

Jättegulligt att ni (kommentarer nedan) vill varna för situationen i Sverige, men jag är verkligen färdig här. Jag har nu jobbat på två kinesiska kontor och det är väldigt speciellt. Jag  är jätteglad och tacksam för de erfarenheter och äventyr som jag fått. Jag utvecklas nog tyvärr i fel riktning. Det är inte som att jobba i Sverige precis. Ni kan läsa längre tillbaka i min blogg så förstår ni säkert. Hamnar och golfbanor på kullar är bra exempel på saker jag har fått tillräckligt av.

Är ni intresserade kan jag hjälpa till med kontakter här i Shanghai om ni är sugna på att komma hit. Precis som LarsErik skrev är ju min plats ledig ;)

Jag ska resa fram till jul och sen får vi se. Är det stört omöjligt att komma tillbaka till den tjänst som jag är tjänstledig ifrån kanske det finns andra drömmar jag kan uppfylla. Jag har funderat på att vikariera som bildlärare en tid, kan även tänka mig att stötta min pojkvän i någon av hans projekt och vem vet, vi kanske far tillbaka hit till Kina om vi inte finner någon lösning. Hur som helst kommer det blir hur bra som helst :)

Eclipse flopp

Ingen att deppa över, det är bara 300 år till nästa.

Solförmörkelsen skulle bli supertydlig här i Shanghai. Bäst i hela Kina o Kina bland de bästa i världen. 

När vi vaknade i morse var det totalt grått. Inte minsta skymten av solen. Men jag anade att man skulle kunna se något ändå.

Väl på jobbet och klockan började närma sig dags såg jag att det började mörkna. Piggy (kontorschefen) börjar då övertala alla om att det är regnet som gör att det blir mörkt och inte solförmörkelsen. Mina kollegor lyssnar vackert på henne och återgår till sina datorer. Jag står kvar vid fönstret och beskådar det därifrån. Jag hade gärna sprungit ner på gatan och kollat men det var ganska coolt från konferensrummet. Det blev totalmörker. Verkligen totalt. Precis som när strömmen gick på hotellet i Kenya.

Synd att Piggy prioriterar 5 minuter ineffektivt arbete före en händelse som kommer var 300 år.

Go girls!

Tjejerna på jobbet gör revolt och succé! Wen, Lue, Tsing och Maggie har alla visat förvånansvärd styrka de senaste dagarna.

De började med att Tsing var missnöjd med jobbet. Tsing har en Master i engelsk litteratur och jobbar som översättare. Jobbet på ECS är inte helt i hennes nivå. Att översätta presentationer är lite under hennes värdighet. Hon började prata med mig om sitt missnöje och jag har försökt hjälpa henne till att fatta rätt beslut. Hon har känt sig otacksam och varit rädd för att säga upp sig. Hon har ännu inget kontrakt och hennes lön är katastrofal och arbetsuppgifterna meningslösa. Jag försökte ställa frågor till henne för att hon själv ska komma på vad som är rätt. Jag har dock hela tiden sagt åt henne att tänka på sin värdighet och inte sälja sig till rea pris till ett företag. Igår hade hon beslutat att säga upp sig och hon har nu lämnat kontoret. Hon är jättestolt att hon stod på sig och lyssna till sitt inre. Go Tsing!

Wen jobbar som assistent till Mr Mao. Hon är urgullig på alla sätt. Nu har det börjat en ny tjej som kanske inte alls är så rar. Den nya tjejen är vulgär, klär sig utmanande och flirtar med Mr Mao. Vi kallar henne Brainless. Mr Mao verkar gilla denna vackra och vulgära tjej och har sagt till Wen att hon är värdelös jämfört med den nya tjejen. Wen letar nu nytt jobb. Go Wen! Låt ingen tala ner dig!

Lue jobbar också som assistent och är ansvarig för utländska besökare. Hon tolkar vid möten och har hjälpt mig mycket. Lue fick också höra att hon var värdelös jämfört med Brainless. Hon blev lessen. Idag har hon visat att hon visst inte är värdelös. Vi hade en presentation idag och Lue skulle översätta åt en tysk snubbe som var med. Denna tyska snubbe skulle berätta om ett projekt han gjort och Lue stod vid hans sida och översatte. Hon talade lite tyst så Mr Mao föser bort henne och tar över. Mycket fräckt och så var det  dessutom förnedrande för Lue. När Mr Maos mobil ringer och han plockar upp den ur fickan och tittar på den, kommer han av sig lite. Lue föser bort Mr Mao och tar över med en klar och tydlig röst. Go Lue!!! Girl power!

Maggie och jag har jobbat tillsammans med mitt koncept för Art City sedan en tid tillbaka. Idag hade vi presentation inför beställaren, investerarna och den framtida museum chefen. Maggie visade pondus och självförtroende och gjorde ett grymt jobb. De valde vårt koncept framför två andra. Go Maggie! Hon är så himla bra. Nu kommer vårt förslag gå vidare och utvecklas för att sedan presenteras inför statliga myndigheter. Maggie kommer ta över när jag slutar.

Detta känns självklart bra för mig också. Go Lina! Jag har jobbat med Art City ganska länge nu och gjort variant på variant. Känns skönt att det går vidare och att jag lämnar kontoret med flaggan i topp. Skulle visserligen vara intressant att se hur det utvecklas, men mitt beslut att lämna ECS står fast. Jag är jätteglad att det gick så bra till slut. Sista veckan ska det finslipas lite och presenteras en sista gång innan det går i tryck i ett pretentiöst kompendium. 

Trevlig semester!

Jag får tyvärr ingen semester, men jag har inte långt till ledigheten trots allt :)

Önskar dock alla ni där hemma en riktig trevlig sådan och lägger upp en bild på en mycket avslappnad man.

Kareoke

I fredags var det dags att tacka av John, mig och en annan kille som alla slutar nu i slutet av juli. Det gjorde designavdelningarna genom att gå till en koreansk restaurang och sedan till en kareokebar. Vilken kväll det blev. Jag gillar verkligen mina kollegor. Alla är supergulliga! Middagen blev av vanligt kinesiskt slag, med massor av botten-upp-skålar och en enda springande. Det som förvånande mig var hur bra engelska vissa av mina kollegor pratade när de blivit lite på lyset.

Kareokebesöket var jättekul. Maggie, Jackie och John kunde alla tre sjunga som änglar. Jag fokuserade mer på dryckeslekarna med några andra kollegor. Som kvinna får man förmildrande regler och eftersom de andra kinesiska kvinnorna är lite känsligare mot alkohol än mig, stod jag mig förvånansvärt bra. Drycken som erbjöds var whisky blandat med grönt kallt te. Inte så illa som det låter faktiskt :)

Badminton

På fredagar spelar mitt kontor badminton. Mark och jag fick följa med. Här ser ni Maggie vs. Mark. 

sista eskorten?

Idag blev det lunch med cheferna Jilin tursit enhet. Tva trevliga herrar som inte kunde ett ord engelska. Jag hade sallskap av Elizabeth, som jag fick detta jobb igenom, och landskapsarkitekten Liubo.

Jag skulle kunna gora en sammanfattning av regler som galler for sanna foretagstillstallningar.

 

Vi mots i ett rum, ofta utan fonster, med ett stort runt bort. Bordet har en rund skiva som all mat stalls pa och som man sedan snurrar runt for att alla ska kunna allt.

Den som ar viktigast far stolen langst bort fran dorren och sedan far man sitta i viktighetsordning utifran denna gubbe. Han bestammer ofta vem som sitter var. Idag fick jag sitta pa han hogra sida, vilket ar den nast finaste platsen. 

Sen kommer de klassiska fragorna. Vad heter jag? Var ifran kommer jag? Vad betyder mitt namn? Om personen varit i Sverige kommer en mangd "sanningar" om Sverige. Idag fick jag veta att alla svenskar vid speciella tillfallen gar ut och aker skidor eller cyklar. Alla gor det samtidigt. Han hade namligen varit vid Vasa-sjon. En stor vacker sjo man kan bad i och som svenskar cyklar runt. Siljan? Malaren? Vattern? Jag kunde inte lista ut var han varit. Jag holl dock med om att vi aker skidor.

Nar han sedan vill skala, sa skalar alla. har hojer man inte glasen, utan man sanker dem. Man vill ju inte "sta over" nagon. Ibland ska man sta upp och skala och ibland sitter man.

Servetten lagger man inte i knat, utan man faster ena hornet av servetten under tallriken och later sedan resten ligga i knat.

Nar vi ater, (givetvis med pinnar och en liten porslinssked) sa tar man lite fran faten och lagger i skalen eller pa tallriken. Man blandar inte sa mycket utan tar lite av varje ratt i taget. Forst kommer det kalla och sen det varma. Vi far mellan 10-25 ratter.

Bordet dukas alltid med en stor heltackande duk. Alla har en tallrik, en skal, en porslinssked, pinnar, ett stall for pinnarna och ett litet fat med en inplastad vatservett.

Dagens lunch erbjod manet, duva och rakbollar for att valja nagra av alla delikatsser..  Ni som brukar lasa min blogg vet att mycket mer intressanta saker har serverats.

Man har 1-3 servitorer som kommer in i rummet med jamna mellanrum. Antingen for att gora ingenting eller for att stalla dit en ny ratt.

Dagens lunch pagick i 1 timme och 15 minuter och jag tror vi skalade 5-6 ganger. Det ar viktigt att le da ocksa.

Nar den viktigaste personern ar klar och hela lunchen over. Som i sa manga andra situationer kommer det lite som en overraskning. Det ar aldrig nagon forandrad konversation som vi har i Sverige, typ "Jaha... sak vi saga sa. Ja, da var vi klara da. Jag far tacka sa mycket..." Nej, har bara staller han sig upp och sa ar det ev ett handslag och han gar. Kvar bli nagon stackare som far betala.

Dagens lunch med ca 10 ratter for 5 personer kostade 540 rmb.

Tjing Tjong?

Nu vet jag. Tjing tjong betyder ingenting. Däremot betyder ing tjong, hjälte.

Sa det vi svenskar gar runt och sager nar vi harmar kineser ar helt uppat vaggarna.

Hello Kitty, hundvalpar och High School Musical

Jag vet inte om jag ar for vuxen, trakig eller bara annorlunda, men jag ar inte ett stort fan av nagon av de ovanstaende. Jag har inte klader med motiv fran dessa och jag tittar inte pa videoklipp med hundvalpar pa lunchrasten eller har en lite hundvalp med gnyende ljudeffekt pa skrivbordet. Jag har inte heller en rosa mobil med diamanter och min bakgrundbild pa datorn ar inte rosa hjartan och sma tecknade figurer.

Idag fick jag fragan om jag kande till High School Musical. Klart jag gor det. De fragade om jag gillade det. Jag svarade "nje... det ar mer for barn i Sverige.". De skrattade lite. Sa fragade de om jag hade sett filmerna och det har jag gjort med Ellen. Da fragde de hur gammal Ellen var och jag sa 5. Da blev de tysta sen borjade de skratta. Jag kanske inte skulle svarat sa, utan bara sagt att jag gillade lite grann eller nagot.

Mina kollegor som sitter runt mig ar i min alder eller nagot ar yngre, men de har samma intresse och smak som min systerdotter Ellen. Det kanns lite distansierande ibland.

Tjejen mitt emot mig klar sig som en av tjejerna i Bratz. Hon ar mycket vacker, men ser ut som en docka. Hon har en kruka som ser ut som en vattenmelon pa sitt skrivbord. I denna har hon naturligtvis en kaktus (san som fangar upp stralningen fran skramen, enligt kineserna). Wen, som sitter bredvid mig, har suttit och malat tva lager nagellack idag. Det ar hon som har hundvalpen pa skrivbordet och tittar pa videoklipp pa lunchen. Manga figurer, hundvalpar och rosa sma gubbar. Hennes bakgrundsbild pa datorn ar en fantasibild med ett stort sagolikt trad, stjarnklar himmel och en rod hjartformad ballong som flyger mot himlen med en glittersvans efter sig.

Tsing, som ar aldst av dessa tjejer, har en kattunge som bakgrundbild, gar ofta i smablommiga klanningar och glittrande harspannen eller hartofsar.

Jag har en bild fran ett av mina projekt som bakgrundsbild. Jag klar mig i enfargade plagg och kanske kompletterar med lite smycken. Jag har te bredvid min skarm och min iphone och mina solglasogon pa andra sidan. Hor bara sa trist jag ar!

 

Bekännelse 2

Jag har nog aldrig tyckt att arkitektjobbet har i Shanghai ar sa kul. Aventyret i sig ar fantastisk, underbart och helt galet. Jag alskar det! Det har ar det basta jag har gjort. Jag kunde aldrig forstalla mig hur bra detta passade mig som person. Jag alskar aventyret!

Men... min utveckling som arkitekt ar mer eller mindre obefintlig. Arbetsuppgifterna kanns fordummande. Jag kanner mig totalt overkompetent samtidigt som jag kanner mig helt vardelos. Det ar verkligen annorlunda har. Jag gillar byggprocessen och mote med kunder. Har jobbar jag oavkortat med konceptuell arkitektur utan nagon form fornuft. Golfbanor pa kullar och hamnar placerade 120 m upp i luften. Allt forvandlas till Disneyland och att gora en platsanalys ar det samma som att rita en pil pa en planritning utan nagon direkt tanke bakom.

Jag har sagt upp mig. Det gjorde jag 29 juni. 29 juli kommer vara min sista dag. Jag har fatt godkannande fran Mr Mao och han onskar mig all lycka i framtiden.

Jag tror dock att det kommer att bli en del trassel med "Piggy" (kontorschefen). Hon kommer stalla till det pa nagot satt. Det ar jag helt installd pa. Hon kommer braka om slutdatum, overtidsersattning eller loneutbetalning tror jag.

Samma dag som jag slutar kommer min efterlangtade vanner Sofie och Sofia hit. Tillsammans med dem ska jag njuta av Shanghais lyx i 5 dagar. Sen ska jag vara min goda van Annas assistent till det ar dags for hennes bebis att komma ut. Anna ar tuff. Hon ar hoggravid i ett 35 gradig Shanghai. Jag bodde faktiskt hemma hos Anna och Robert nar bebisen blev till, sa jag har langtat lika lange som Anna. Kanske inte lika mycket dock ;)

Nar Annas bebis har kommit och lagenhetskontraktet gatt ut 23 augusti ska jag och min stora karlek, Mark, resa. Vi ska se till att lara oss battre kinesiska och sedan resa runt i hela sodra Kina. Vi hoppas pa att kunna ta oss in i Tibet. Men det kommer bli svart. Vart vi tar vagen sedan vet vi inte, sydost asien, indien eller sydamerika spelar inte sa stor roll. Vi ska resa fram till jul har vi tankt.

Mark reste jorden runt nar jag traffade honom och han flyttade hit for min skull, for att jag skulle fa min onskade erfarenhet. Nu ar det min tur att "stalla upp" for honom och folja med pa hans resa.

Bekännelse

Jo jag maste erkanna. Jag kanner inte igen alla mina kollegor. Det blir ibland jattepinsamt. Jag sitter inte med arkitektgruppen som jag tillhor. Jag sitter med oversattarna. Mest for att det ar lattare med kommunikationen. Det ar en plats som jag fick tilldelad i borjan, men har valt att behalla just for att jag foredrar att kommunicera enkelt.

I och med att jag inte sitter med de andra har jag inte lart kanna deras ansikten och ibland kan jag sta och vanta pa hissen med folk utan att veta om jag borde halsa eller inte.

Det ar ingen tvekan om att de kanner igen mig. Jag ar enda vasterlanningen pa kontoret.

Jag kanner mig ofta dum nar detta hander och jag brukar darfor le lite faningt mot de flesta som vantar pa hissen samtidigt som mig. Better safe, than sorry....

Inget Facebook

Nu har det blockerat Facebook. Neeeejjjj!!! Hur ska jag nu kunna se hur ni har det?

Ingen vet hur lange det ska vara blockerat och vi har annu inte lyckats ta oss runt blockeringen.

Mark har visst nagot pa sin dator som kan fixa det.

Anledningen till blockeringen ar striderna i Xinjiang. Folk ska isoleras, blockeras fran information och pa sa vis ska det glommas bort. Regeringen verkar fa folket att tro att de som protesterar ar kopplade till Al Qaeda. Den enda kopplingen vi har fatt reda pa ar de faktum att de ar muslimer. Visst finns det en link men jag ser fler kopplingar mellan starka ledare i varlden och dar kanske viss ledare och presidenter ar mer sammankopplade.

Det laskigar ar att regeringen verkar ha lyckats med att fa folket pa sin sida denna gang. De hanterade konflikten i Tibet med total isolering och det ledde till att manga stodde tibetanerna. Denna gang visas bilder och de valjer att ge ut mer information. Folket ser hur saker blir forstorda och det ar verkligen fel i kinesers ogon. Det kan inte finnas nagon anledning att sla sonder saker. De far inte veta varfor de ar upprorda. De far daremot reda pa att de tillhor en religios grupp, dvs. muslimer = Al Qaeda. Vips har regeringen fatt folket pa sin sida! 

 

Mästaren och hans mästerverk

Idag fick jag följa med till modelltillverkarna. Jag gillade verkligen stället. Det låg på en bakgård, toaletten stank och verkstaden var rå och cool.

Vi skulle beställa en modell på Art City. Man visade lite bilder, lämnade en SketchUp modell och valde material och lite andra detaljer. Mycket roligt. Önskar vi jobbade mer så i Sverige. 

Min favvo kollega Hubo (eller John som han heter på engelska) visade sin senaste modell som han beställt för en tävling. Inte så pjåkig faktiskt. Denna modell kostade ca 8400 kr. 

Vad är hollandaise? Kan det vara saft?

Sånna här intressanta företeelser hittar man i mataffärerna. Denna bild kommer från City Shop som är en matbutik med importerad västerländsk mat (alltså superviktig!).

Personalen jobbar på att kunna tillmötesgå västerlänningar så gott de kan. Idag överhörde jag en konversation bland personalen där de fick lära sig att be om ursäkt för att de hade satt fel prislapp på en produkt. Det händer ganska ofta. Oftast finns ingen prislapp alls. Detta är alltså den butik som jag visade bilder från förra året. Kellogs för 75 rmb till exempel, så man vill inte ta fel.

Att man hittar hollandaise såsen bland saften tillhör reglen. I andra västerländsk inspirerade butiker är det helt omöjligt att se logiken. Det är bara att kolla in varenda hylla i jakt efter något specifikt.

Century Park

Vi fick tips att besöka Century Park, den största parken i Shanghai. Vi tog med allt man behöver och spenderade en halv dag utan biltutor, folksamlingar och allmänt kaos. Underbar dag i 30-35 graders värme! Största underhållningen var alla kineser som poserade framför stenbumlingen med parkens namn ingraverat. 

Jag undviker att ta tunnelbanan till och från jobbet

SWFC

Högsta byggnaden i Shanghai är Shanghai World Financial Center. Dessutom en av de snyggaste. När Klas var här gjorde vi en visit. Högsta utsiktsplatsen i världen. 

Eftersom jag är ganska höjdrädd och hatar glasgolv gjorde jag väldigt bra ifrån mig. Jag besökte till och med denna toalett. Den är väl schneidig!

Jobbig finne

Tjejen som sitter bredvid mig, Wen, ar jatterar pa alla satt. Hon har dock fatt en finne i pannan som hon klamt under hela dagen. Passande att gora vid sin arbetsplats? Som sa mycket annat tycker jag att hon kan gora det pa damernas.

Jamfort med den bamse snorloska som min kollega snett mittemot mig drog for nagon timme sedan sa ar Wens aktivitet mild.

 

Xinjiang

Det brakas igen. Denna gang i Xinjiang som ligger, typ, halvags till Europa harifran. Vad konflikten ror sig om finns olika teorier. Jag litar mest pa Amnestys uttalande om fortryckt muslims minoritet. Jag tror mindre pa kinesiska myndighterna som sager att det ar en utlandsk kriminell organisation som styr laglosa i Kina. Kontakterna till terrorism ar val inte given bara for att de vill ga till moskeen. Minoriteten vill alltsa ha sjalvstyre, men istallet for att lyssna pa dem har myndigheterna valt att forflytta han-kineser (storsta gruppen kineser) till denna provins for att trycka ner dem annu mer.Vad som hander och inte hander kan ni lasa om i media. Som det ser ut just i detta ogonblick har CNN den basta rapporteringen.

 

Jag fragade min kollega Tsing om hon hade hort om handelsen. Vi borjade soka pa olika nyhetssidor och jamforde informationen. Hon sokte pa kinesiska sidor och jag pa vasterlandska. Enligt den kinesiska median har ett fatal dodats och nagra personer skadats. Vi ar bada overens om att 140 doda och 800 skadade inte ar ett fatal, inte ens i kinesiska matt matt.

Vissa kinesiska nyhetsbyraers hemsidor sparrades under formiddagen. Tsing forklarade att regeringen forsoker delge befolkningen ca 50-80% sanningen, men att de ar duktiga pa att bara tysta da det ar nagot som gar emot dem. Hon anser ocksa att vasterlandsk media gissar for mycket, da de offeciella siffrorna goms ordentligt och att det ar svart for oss att fa klarhet i vad som hander i detta land. Hon kan ha ratt i det.

 

Som det ser ut nu kommer Xinjiang att sparras fran utlandska kontakter. Ingen press och inga besokare pa ett tag. Folk kommer tystas och den "kriminella organisationen" straffas. Nar detta borjar falla i glomska oppnas granserna igen och allt ar som vanligt. Ingen vagar protestera igen. Mycket effektivt.

 

 

Alice

Idag fyllar lilla Alice ar. Saknaden ar gigantisk.

Massor av grattiskramar fran din moster!

Klas

Han har akt hem nu. Han ar saknad.

Piiiiiiip Pip Pip Pip Piiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiip

Idag nar jag kom till jobbet pep det inne pa kontoret. Jag sag ganska snart att det handlade om nagot fel i oppningsmekanismen. Jag sitter ganska nara entren och pipet blev mer och mer irriterande. Efter en timme fragade jag min kollega om nan kontaktat reparationsnissarna. Det var det ju ingen som hade gjort. Kontorschefen var upptagen men skulle ta tag i det sa fort som mojligt. Alltsa. IMORGON!

Piiiiiiiiiiiiiiiiiiiiip Pip Pip Pip Piiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiip.

Halla! Ar det bara jag som blir galen av detta?

kafferast???

Idag kom jag och tänka på att jag helt vant mig vid att inte ha någon fikarast vid kl 15. Jag jobbar från kl 13 till 18 utan rast och det funkar fint. Jag äter en banan och några tomater vid mitt skrivbord och så fortsätter jobba. Saknar dock att sista och snickesnacka med kollegorna.